Seminarium: Agenda 2030 och det svenska hälsobiståndet
Sverige har nu inlett arbetet kring Agenda 2030 för att nå de globala målen för hållbar utveckling, som antogs i höstas av FNs generalförsamling. Agenda 2030 kommer att påverka olika delar av den svenska inrikespolitiken och det svenska biståndet. Samtidigt sker det omprioriteringar inom biståndet. Bland annat har nedskärningar gjorts i delar av hälsobiståndet. I nuläget väntar vi på att mätbara indikatorer för Agenda 2030 ska presenteras - men vad kan bli de kortsiktiga och långsiktiga konsekvenserna av nedskärningar inom hälsa? Och vad har Agenda 2030 för betydelse för Politik för Global Utveckling (PGU) och det svenska biståndet?
Under hösten höll Global Utmaning en policydialog om Agenda 2030 och det tredje globala målet om hälsa. Till följd av detta intervjuades nio experter inom global hälsa och klimat för att ge sina integrerade perspektiv på de 17 globala mål och 169 delmål för hållbar utveckling. Seminariet tar sin utgångspunkt i denna skrift som Global Utmaning lanserar den 16 februari - Global hälsa i perspektiv - Agenda 2030 och det svenska utvecklingssamarbetet. Skriften ger perspektiv på hur det svenska utvecklingssamarbetet bör förhålla sig till Agenda 2030, vikten av hälsobiståndet, och utmaningarna med att ta fram precisa och mätbara indikatorer.
Sammanfattning av skriften. Experter med erfarenheter från politiken, FN, forskningen och civilsamhället intervjuades om Agenda 2030 och det tredje globala målet om hälsa. Experterna var eniga om att Agenda 2030 redovisar ett brett synsätt på hälsa och att synergierna mellan målen kommer att bli en viktig grund för ett mer tvärsektoriellt synsätt i det kommande policyramverket för bistånd. Frågor kring rättighetsperspektiv och SRHR, samt kopplingen till miljö och klimat ansågs viktiga. Experterna noterade också att en del av de breda formuleringarna kan bidra till svårigheter i att mäta, följa upp, och att utkräva ansvar för de global målen. Agenda 2030 inkluderar ett systemperspektiv som inte återspeglades i millenniemålen. Millenniemålen var klart resultatfokuserade och förhållandevis lätta att mäta och följa upp. De noterade även hur betydelsefulla millenniemålen var och att de togs på största allvar. Experterna menade även att Sverige bör vara självkritiska i användningen av biståndsmedel till andra utgiftsområden, samt att vilka som drabbas av skärningar i biståndet bör klargöras och uppmärksammas mer.
Kontakt: rosanna.farnman@globalutmaning.se
